Publicerad: 2025-07-21
Ny rapport visar att träd kan vara stadens bästa klimatskydd
En ny rapport från arkitektur- och teknikkonsultföretaget Sweco, på uppdrag av Malmö stad, visar att träden har avgörande betydelse för hur stadsmiljöer kan hantera ökande temperaturer. Strategisk trädplanering kan minska upplevd värmebelastning med upp till 10 grader. Med hjälp av avancerad mikroklimatmodellering och en nyutvecklad modell har Sweco analyserat hur olika trädgestaltningsalternativ påverkar den upplevda temperaturen i två olika stadsområden i Malmö.
Värmestress uppstår när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur på ett effektivt sätt, till följd av hög värmebelastning under längre tid. Det kan leda till utmattning, vätskebrist och i värsta fall livshotande tillstånd – särskilt för äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. Med stigande temperaturer och fler värmeböljor i sikte är detta ett växande hälsoproblem i våra städer.
– Klimatanpassning är en nödvändig del av all modern stadsplanering. Den här rapporten visar konkret hur valet av träd, ytor och byggnadsstruktur påverkar människors hälsa i ett varmare klimat, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.
Studien visar att upplevd värmebelastning kan minska med upp till 10 grader genom strategisk trädplanering. Resultaten understryker att planering för mikroklimat bör vara en integrerad del av stadsutvecklingen, inte minst i ljuset av förväntade klimatförändringar.
För att bedöma hur människor påverkas av värme har studien använt sig av en indikator som förkortas PET (Physiological Equivalent Temperature). PET är en indikator som visar hur varmt det faktiskt känns. Ett PET-värde över 35 grader indikerar hög värmestress. Över 41 grader betraktas som extremt.
I studien använde Swecos experter en nyutvecklad PET-modell som tar hänsyn till lufttemperatur, luftfuktighet, solstrålning och vind samt hur solstrålar och skuggor sprids i stadsmiljön, beroende på var byggnader och träd är placerade. PET-modellen har tagits fram av Swecos experter i Nederländerna och följer den standardiserade metoden för bedömning av värmestress (upplevd temperatur) hos människor, vilken har tagits fram av Nederländernas nationella institut för folkhälsa och miljö i samarbete med bland andra KNMI (Nederländernas motsvarighet till SMHI). PET-modellen gör det möjligt att skapa detaljerade kartor över var värmestress är som störst i staden och visar att även små förändringar i hur staden utformas kan göra stor skillnad för hur varmt vi upplever det. Som referensmodell användes SOLWEIG, vilken är den modell som historiskt använts mest frekvent i Sverige för denna typ av studier.
Studien omfattar två områden i Malmö: Smörkajen, ett nybyggnadsområde i Nyhamnen där hårdgjorda ytor och hög exploatering planeras, och Lorensborgsgatan, ett befintligt bostadsområde där förtätning planeras och ny infrastruktur diskuteras. För båda områdena har Sweco analyserat hur vegetationsstruktur, byggnadsvolymer och gaturumsutformning påverkar värmestress – både under nuvarande klimatförhållanden och i framtidsscenarier fram till år 2100.
– Oavsett scenario pekar allt på fler och längre värmeböljor. Därför behöver klimatanpassning i stadsmiljö inte bara planeras, den måste prioriteras, säger David Hirdman PhD inom meteorologi och geovetenskap samt expert inom klimatanpassning på Sweco.
Resultatet i korthet visar att inom Smörkajen kan den upplevda temperaturen (PET) på en extremvarm sommardag redan idag nå över 43 grader utan skuggning. Med strategisk trädplanering kan temperaturen sänkas till under 33 grader, vilket innebär att den upplevda värmestressen sänks från en extrem till en moderat nivå. Utmed Lorensborgsgatan visar simuleringarna att borttagning av befintliga träd leder till en tydlig ökning av värmestress längst med gatan. Kompensation genom nyplantering är otillräcklig på kort sikt, då träd behöver minst 30 år för att växa sig tillräckligt stora.
Swecos rekommendationer till kommuner och stadsplanerare:
- Bevara befintliga träd där det är möjligt
- Planera ny grönstruktur i tidiga skeden av planeringsprocessen
- Använd vetenskapliga verktyg som PET-modellen eller SOLWEIG för att identifiera riskområden
- Tänk långsiktigt: åtgärder som vidtas i dag får effekt först om decennier
Klimatmodelleringsverktyg som användes i rapporten:
- PET-modellen använder en energi-balansmodell som baseras på RayMan-modellen för att beskriva mikroklimatet och tar hänsyn till byggnadernas och trädens placering och översätts sedan till olika grader av värmestress. Modellen tar hänsyn till hur människokroppen reagerar på kombinationen av ovan nämnda faktorer och ger en mer realistisk bild av hur varmt det faktiskt känns för en person än vad en enkel temperaturmätning skulle göra.
- SOLWEIG (Solar and Longwave Environmental Irradiance Geometry)
är en modell som beräknar hur solstrålning och skuggning fördelar sig i den urbana miljön beroende på byggnadernas och trädens placering. Har agerat referensmodell i studien.
Tillsammans möjliggör modellerna detaljerade kartor över värmestress i staden och visar hur små förändringar i utformningen kan få stor effekt.
Ladda ner rapporten i sin helhet här nedan.
Relaterat material
Värmestresstudier Malmö stad – Smörkajen och Lorensborgsgatan (granskningsversion).pdf