Arkitekterna och mikromobiliteten: hur bidrar vi till den gröna omställningen?
Kampen mot klimatförändringar och stadsföroreningar har aldrig varit viktigare. Trots ambitiösa mål för elektrifiering av bilflottan har vi en bit kvar innan vi når de nödvändiga förändringarna för att uppnå en grön omställning. Som arkitekt ser jag en väg framåt genom att öka användningen av mikromobilitet – ett koncept som omfattar allt från cyklar till elsparkcyklar. Men hur kan vi som arkitekter bidra till denna förändring? Låt mig dela med mig av mina tankar och insikter.
Den växande utmaningen
Enligt rapporter från november 2022 går elektrifieringen av bilflottan alldeles för långsamt för att vi ska kunna nå våra miljömål. Även om försäljningen av elbilar ökar, kommer fordon med förbränningsmotorer att finnas kvar i stor omfattning. Här behövs alternativ som inte bara är miljövänliga utan också praktiska och hållbara på lång sikt.
Mikromobilitet som lösning
Mikromobilitet, som inkluderar cyklar, elcyklar, elsparkcyklar och permobiler, erbjuder en lovande lösning. Att uppmuntra människor att överge bilar till förmån för dessa alternativ kan bidra till att minska utsläppen och förbättra folkhälsan. Men det finns hinder som måste övervinnas för att göra detta till verklighet. Här spelar arkitekter en avgörande roll. Tillsammans med stads- och trafikplanerare, landskapsarkitekter och ljusdesigners kan vi omforma och förbättra vår infrastruktur för att stödja mikromobilitet som ett dagligt transportmedel. Genom att skapa trygga, attraktiva och praktiska gatumiljöer kan vi skapa incitament för människor att välja mikromobilitet över bilar.
Göteborgs första cykelparkeringshus. Ansvarig arkitekt: Pekka Leppänen.
Rapporter som vägledning
Jag har nyligen fördjupat mig i två rapporter – ”Making Stockholm Closer” och ”Cykeln stärker Stockholm”. Dessa rapporter betonar vinsterna med att satsa på cykeln som ett transportalternativ. Intressanta siffror visar att majoriteten av invånarna har korta avstånd till viktiga platser som skolor och arbetsplatser, men ändå används mikromobilitet i låg utsträckning. 84% av invånarna i Stockholms län bor inom femton minuters gång- och cykelavstånd från hemmet till skola, handel, mataffärer, vård, kultur och grönområden. 70% av befolkningen har mindre än en halvtimmes cykelväg till arbetsplatsen. Här har vi en möjlighet att öka användningen av cyklar och liknande transportmedel genom smart planering, en vinst för både klimat, hälsa och plånbok.
Utmaningar och lösningar för mikromobilitet
Enkätstudier visar att bristen på ett välutvecklat cykelnätverk är det största hindret för mikromobilitet. Säker och bekväm parkering är också en avgörande faktor. Dessa två aspekter är sammankopplade, och vi måste arbeta för att lösa dem tillsammans. Genom att involvera arkitekter tidigt i planeringsprocessen kan vi skapa helhetslösningar som främjar mikromobilitet på ett effektivt sätt och påskyndar den gröna omställningen genom att gestalta och förbättra stadens infrastruktur för mikromobilitet. Genom samarbete med olika experter kan vi skapa säkra och attraktiva miljöer som uppmuntrar människor att välja cykeln framför bilen. Det är dags för oss att ta vår plats i kampen för en hållbar framtid och forma städer som främjar mikromobilitet och minskar vårt ekologiska fotavtryck.
(Källor: Making Stockholm Closer, Cykeln stärker Stockholm, Framjafys)