Attraktiva livsmiljöer är en viktig del av industrins gröna omställning i norr

Den gröna omställningen gör att svenska orter behöver locka till sig ny arbetskraft, men vad är det egentligen som får oss människor att överväga flytt till en ny ort, eller till och med ett nytt land? I det här blogginlägget reflekterar jag över det som diskuterades på seminarierna i Almedalen kring grön omställning, arbetskraft och attraktiv samhällsbyggnad.

Lockande livsmiljöer en angelägen fråga

Framtiden är eldriven! Bristerna i den elkraftsförsörjning som krävs för den gröna industrins etablering runt om i Sverige är en angelägen fråga för Sverige och hördes på Almedalens olika scener. Men frågan om att bygga attraktiva, livskraftiga städer i norr som lockar människor att leva sitt liv där, trivsamma, småskaliga städer med direkt närhet till storslagen natur, samhällen som är byggda för att hålla generationer framåt – det pratar man tyvärr mindre om, trots att det är en så viktig faktor för att etableringen i norr ska slå väl ut. Under Almedalsveckan höll vi i flera intressanta samtal om industrin som drivkraft. Här sammanfattar jag några av de kloka tankar och insikter vi tillsammans med inbjudna experter kom fram till under panelsamtal och vårt eget format ’samtal på gården’.

I Sverige pågår det just nu ett industrikrig om elkraft och invånare, ett slag som många kommuner hoppas vinna. Flytta hit till oss! Nej kom hit, vi behöver arbetskraft! Om alla planerade etableringar skulle realiseras, och alla stadsutvecklingsprojekt om 6000 nya bostäder verkligen skulle byggas – från Mariestad till Boden – hur hittar man den personal som ska göra jobbet och vad är det som avgör om de vill bosätta sig just där?

Teknikfråga? Nej, en samhällsbyggnadsfråga

I Almedalen berättade Hitachis vd Tobias Hanson om den stora utmaningen med en etablering i Ludvika när konkurrensfördelarna egentligen är mycket större i länder som Tyskland, där staten går in och delar risken med företagen och även stöttar kommunerna. De har ju ännu inte hunnit få den förväntade skatteintäkten från nya aktörer och invånare, men ändå ska dyra, stora stadsomvandlingsprojekt genomföras. Hållbart dessutom. Energiomställningen kommer lösas genom att främja alla slags energislag och nya samverkansformer mellan parterna som garanterar att Sverige blir en ledande industrination i den gröna omställningen. Det menade Teknikföretagens Pia Sandvik som pratade strax innan Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson klev på scenen och kompletterade med samhällsbyggnadskonsultperspektivet. För det är just det perspektivet som krävs utöver elkraft för att attrahera nya invånare till Sveriges alla hörn. Sverige kan behålla sin konkurrenskraft när både teknik- och samhällsfrågor prioriteras.

Kan ’lördagskvällar’ locka utländsk arbetskraft till svenska städer?

Industrin som drivkraft för den gröna omställningen var temat för tre samtal som Sweco arrangerade med gäster i Almedalen.
– Vi ska inte kannibalisera på varandra i konkurrens! Så sade till exempel Anne Graf, Head of Regional Affairs på H2 Green Steel som etablerar sig i Boden. Bostadsförsörjningen och kompetensförsörjningen dominerade samtalen runt borden på Swecos gård och man pratade också om hur de svenska städerna behöver tänka till för att attrahera utländsk arbetskraft.

”Det finns en uppskattning att det kommer krävas 100 000 nya invånare i norra Sverige under den kommande femtonårsperioden för att motsvara arbetskraftsbehovet”. Siffran kommer från Peter Larsson, Regeringens tidigare samordnare för omställningen i norra Sverige.

Hur kan vi i lilla Sverige vara ett roligt alternativ på den globala arbetsmarknaden? ”Mer lördagskväll” var ett uttryck som fastnade hos mig. Det är ett så fint sätt att associera till allt det andra, till de mer mjuka värden vi människor behöver för att må bra.

Attraktiva livsmiljöer kräver ett långsiktigt stadsbyggnadsperspektiv

Industrisatsningar bidrar till att väcka ny framtidstro och arbetstillfällen på platser som länge brottats med svårigheter. Inte minst gäller detta flera industriorter och kommuner i Norrbotten. Dessa platser är rika på naturresurser men har sedan 1960-talets rekordår i långa perioder tyngts av industriell omställning, ökande arbetslöshet och utflyttning.

Den svenska samhällsplaneringen har lång erfarenhet av att tvingas hantera krympande kommuner och överskott på bostäder och offentliga lokaler snarare än utveckling och nyproduktion. Men nu sker en scenförändring! Plötsligt gäller det att skapa attraktiva samhällen, och ’attraktiva livsmiljöer’ är en ny devis som måste fyllas med mening för att locka till inflyttning i norr. Den aktuella återindustrialiseringen skapar utvecklingsmöjligheter på många orter, samtidigt som den medför konflikter gentemot andra intressen.

Nu vill jag uppmana alla som jobbar inom privat sektor att haka på. Även där det finns uttalade politiska ambitioner om att utveckla attraktiva och inkluderande samhällen behöver vi använda all vår samlade multidisciplinära kompetens för att stötta dessa städer i omställning. Det behövs värdeskapande processer som uttnyttjar lokala förutsättningar, historia och kulturarvsperspektiv som strategisk resurs för stadsutvecklingen. Något alternativ finns inte, om vi ska hinna med den gröna omställningen samtidigt som vi sätter människan i centrum och bevarar och utvecklar attraktiva livsmiljöer i vårt underbara, avlånga land.