Klimatanpassning – vad är rätt nivå?

Klimatförändringarna är redan här och vi behöver anpassa samhället efter dess konsekvenser. Men vad är rätt nivå? Ska vi skydda oss mot allt, eller kan vi tåla vissa risker? Swecos Mattias Salomonsson, specialist inom översvämning och klimatanpassning, resonerar om detta.

Det är ingen tvekan om att Sverige och världen kommer att uppleva konsekvenser av klimatförändringarna. Vi kan se att för den meteorologiska normalperioden 1991–2020, har såväl uppmätt temperatur som nederbörd ökat jämfört med föregående period, 1961–1990. Mätningar av havsvattenstånden visar på en stigande medelvattenyta i världshaven. Detta kommer att få stora konsekvenser för vår fysiska miljö och utmana vår samhällsplanering, inte minst rörande vår relation till vatten. Samtidigt blir vi fler invånare i Sverige och det finns en strävan efter att bo nära vatten. Det är en ökande trend att bygga bostäder nära vatten, vilket ökar behovet av klimatanpassning.

Metoder för klimatanpassning

På många platser i vårt land pågår därför nu klimatanpassningsprojekt för att minska risken för översvämningar, såväl idag som i framtiden. Det enklaste är att identifiera säkra platser att bygga på och framför allt att undvika platser som är direkt olämpliga. Det andra är att genomföra klimatanpassningsåtgärder, som till exempel översvämningsskydd eller dagvattendammar. Det kan vara på platser som antingen har befintlig bebyggelse, eller platser med klimatutmaningar som är obebyggda, men som bedöms har ett så stort värde att det är värt översvämningsrisken att bygga på platsen.

Vad ska vi skydda oss mot? En grundläggande fråga vid klimatanpassning

Vilka sorters händelser ska vi skydda oss mot? Det är en grundläggande frågeställning vid klimatanpassning och återkomsttiden är viktig. Återkomsttid är ett begrepp som används för att beskriva hur vanlig en händelse, som till exempel en översvämning är. Det används vid dimensionering av konstruktioners motståndskraft mot exempelvis hög vattennivå vid översvämning. För val av händelse bör en kostnads-nyttoanalys genomföras. Den ger svar på vad som är den ekonomiskt optimala händelsen att skydda sig mot.  Det finns en brytpunkt när det är mer lönt att ta risken att ersätta själva byggnaden, snarare än att bygga påkostade översvämningsskydd.

Om man exempelvis skyddar något mot en 10-årshändelse, så kan det vara ekonomiskt lönsamt, eftersom det sker relativt ofta. Men det finns en möjlighet att 50- eller 100-årshändelsen blir ännu mer lönsam. Det går att dra paralleller till en privatförsäkring, där försäkringen ska vara rimlig i förhållande till risken för skada på din personliga egendom, men där försäkringspremien naturligtvis inte ska vara dyrare än värdet på det du vill försäkra.

Ett påhittat exempel skulle kunna se ut så här:

Händelse          Kostnad            Skyddat värde

10 år                                               5 Mkr                                                  20 Mkr

50 år                                               7 Mkr                                                  30 Mkr

100 år                                             20 Mkr                                               200 Mkr

200 år                                             80 Mkr                                               220 Mkr

I mitt påhittade exempel är det tillrättalagda svaret att 100-årshändelsen är optimal att skydda sig mot. 10- och 50-årshändelserna betalar sig bra, men 100 år är ännu bättre. 200-årshändelen kostar bara mer pengar utan att ge ett markant bättre skydd. Om en för liten händelse blir dimensionerande, kommer skyddsåtgärderna inte nå sin fulla lönsamhet. Om en alltför extrem händelse väljs, blir åtgärderna inte bara ekonomiskt ineffektiva, utan skyddskonstruktionerna kan också få ett onödigt stort klimatavtryck. Byggmaterial och byggprocesser ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Ska vi påskynda växthuseffekten genom att bygga skyddskonstruktioner för översvämningar som ger låg eller måttlig skada? Det finns många faktorer att väga mot varandra.

Tar du risken? Kostnads-nyttoanalys för val av händelse

Det är intressant att ställa risken för översvämning i relation till andra risker i samhället. All riskhantering innebär en avvägning mellan konsekvenserna av en händelse med en viss sannolikhet, kostnaden det innebär att utsätta sig för risken, samt kostnaden för att minska risken till en önskad nivå. Låt oss säga att jag bygger en glasskiosk på stranden. Trots att det finns en risk att det kommer en storm och spolar bort den, så räknar jag ut att jag över tid tjänar på det. Det skulle kosta mer att skydda den mot att spolas bort, än att bygga en ny kiosk.

Ett resonemang om riskerna relaterade till översvämning kan också bestå av flera olika delar. Det finns en direkt skadekostnad för översvämmad egendom, infrastruktur eller installationer. Den är binär till sin natur – antingen sker en skada eller inte. Om denna risk minskas till önskad nivå, kan det dock finnas en kvarstående risk i form av framkomlighet, det vill säga möjligheten att nyttja en viss plats eller möjligheten att köra på en viss väg eller järnväg medan den är översvämmad. Bilden nedanför visar en basketplan som fungerar som fördröjningsmagasin för dagvatten vid kraftigt regn. Det är en acceptabel risk att inte kunna spela basket under några timmar, medan vattenmassorna rinner undan. Om du blev nyfiken på basketplanen, går det att läsa mer om den i rapporten Healthy water cities: From sewer to health booster i Swecos artikelserie Urban Insight.

Genom att använda denna typ av resonemang och acceptera att en önskad vattennivå på våra gator överskrids under en viss tid vid exempelvis ett skyfall kan potentiellt stora summor sparas på skyfallsåtgärder. Men det är viktigt att detta baseras på korrekta beräkningar och rätt underlag för att skapa rätt klimatanpassning.

Det finns mycket att vinna på att göra en projektspecifik kostnads-nyttoanalys för val av händelse. Genom att välja rätt händelse och rätt risknivå kan vi hitta balansen i att skydda oss mot klimatförändringarna till rimlig nivå och till ett rimligt pris.