Sveriges totalförsvar och beredskap – en guide till de viktigaste begreppen

Sveriges beredskap och försvar har blivit allt mer närvarande i samhällsdebatten. Nya lagkrav och styrdokument ställer krav på både offentliga och privata verksamheter. I debatten och samtal om beredskap används inte alltid begreppen konsekvent, och ibland blandas de ihop. Vad menas egentligen med totalförsvar? Hur skiljer sig civilt försvar från fredstida krisberedskap? Och vem ansvarar för vad egentligen?

I den här bloggen reder vi ut några av begreppen.

Totalförsvar

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap och krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

Totalförsvaret ska ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot ett väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato.

Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

Militärt försvar

Det militära försvaret utgörs av Försvarsmakten och de myndigheter och företag som står Försvarsmakten nära.

Det militära försvarets mål är att:

• försvara Sverige mot ett väpnat angrepp
• värna Sveriges territoriella integritet
• bidra till stabilitet i närområdet

Civilt försvar

Det civila försvaret utgörs av alla civila verksamheter som har betydelse för totalförsvarsplaneringen och som ska bedrivas under högsta beredskap. Försvarsmakten kan lättare fullgöra sina uppgifter om samhället fungerar – till exempel när det gäller transporter, energiförsörjning, sjukvård, livsmedel och kommunikation. Samhället måste ha egen förmåga och dessutom kunna stödja Försvarsmakten. Därför är ett av det civila försvarets mål att bidra till det militära försvaret.

Det civila försvarets mål är bland annat att:

• skydda civilbefolkningen
• säkerställa samhällsviktiga funktioner
• bidra till Försvarsmaktens förmåga vid höjd beredskap och krig
• upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och försvarsvilja hos befolkningen.

Civilt försvar ska inte blandas ihop med civilförsvar. Civilförsvaret var tidigare en statlig organisation som inte längre finns kvar.

Höjd beredskap

För att stärka landets försvarsförmåga kan regeringen höja beredskapen. Höjd beredskap kan antingen vara skärpt eller högsta beredskap. Beredskapen kan höjas endast för krig och krigsfara. Där det är krig i Sverige råder alltid högsta beredskap.

Höjd beredskap innebär att samhället måste ställa om och stora omprioriteringar kan behöva göras för att klara försvarsansträngningarna.

Fredstida kris

Med fredstida krissituationer menas situationer i fred som avviker från det normala, drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden. Till fredstida kriser hör svåra olyckor och naturkatastrofer, klimathot, fredstida cyber- eller drönarattacker eller till exempel pandemier.

Skillnader och koppling mellan kris och krig

Det är skillnad mellan totalförsvaret och krisberedskap, eftersom ett krig är det dimensionerande hotet. Det vi ska planera för är alltså ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. I det civila försvaret måste den organisation och de resurser och regler som behövs för att klara ett krig se annorlunda ut än de gör i fred. Dessutom finns folkrättsliga regler för krig som vi alla behöver känna till och förstå.

Det finns dock en koppling mellan totalförsvaret och krisberedskapen, eftersom de resurser och de organisatoriska strukturer vi bygger för krig ska utformas så att de även kan användas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Till exempel behöver den nya byggnads- och reparationsberedskapen som ska utvecklas, utformas så att den också kan användas för framtida klimatrelaterade hot.

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet är verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Begreppet har en starkare koppling till fredstida kris men kan ibland utgöra ett första steg i totalförsvarsplaneringen.

Exempel på samhällsviktig verksamhet är sjukvård, energiförsörjning, vatten och avlopp, livsmedelsförsörjning, transporter etc.

Totalförsvarsviktig verksamhet

Under krig kan stora omställningar behöva göras i samhället för att klara försvarsansträngningarna. Vissa verksamheter som vi är vana vid i fred kan behöva prioriteras ned och andra kan behöva sättas upp.

Under högsta beredskap och krig är totalförsvaret all den samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Den verksamhet vi behöver förbereda oss för kallas ibland för totalförsvarsviktig verksamhet, men det är ett begrepp under uppbyggnad. Det utgör sannolikt en delmängd av samhällsviktig verksamhet (sjukvård, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning etc) men också av verksamheter som vi kanske inte har i fred (exempelvis transport och logistik som behövs för militära transporter och försörjning, varningssystem, skyddsrum och produktionsomställning i vissa verksamheter).

Fullmaktslagstiftning

Regeringen kan aktivera ett antal särskilda lagar för höjd beredskap och krig. Dessa kallas fullmaktslagar och ger staten mandat att avvika från fredstida lagstiftning. Fullmaktslagarna rör till exempel statens rätt att förfoga över privat egendom, ransonering, prisreglering, undanförsel och förstöring av objekt så att de inte används av fientlig makt,  arbetsrätt i krig eller särskilda förfaranden i statsförvaltningen.

Försörjningsberedskap

Försörjningsberedskap är verksamhet som syftar till att vid fredstida krissituationer och höjd beredskap upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till det militära försvarets förmåga.

Beredskapssystemet

I beredskapssystemet bedrivs den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig samt vår krisberedskap i fredstid. Här ingår statliga beredskapsmyndigheter, regioner och kommuner – men också de företag och frivilligorganisationer som enligt avtal, författning eller annan grund ska ingå.

Beredskapssystemet har flera nivåer. Här redovisas endast nivåerna inom civilt försvar, men även det militära försvaret har olika nivåer. Samplanering mellan det militära och civila försvaret ska ske på alla nivåer.

Regering och riksdag

Riksdagen och regeringen är den högsta ledningen i totalförsvaret.

Krigsdelegationen

Under krig kan en krigsdelegation om 50 ledamöter samt talmannen träda i riksdagens ställe om omständigheterna kräver det.

Den centrala nivån

Här finns Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar. Myndigheten för civilt försvar har ansvaret för att hålla ihop och stödja arbetet i hela det civila försvaret.

Beredskapssektorer

I det civila försvaret bedrivs beredskapsarbetet på central nivå i beredskapssektorer. Myndigheter som ingår i en beredskapssektor kallas beredskapsmyndigheter.

Sektorsansvariga myndigheter

En myndighet inom varje sektor har ansvaret för att hålla ihop arbetet inom sektorn. Sådana myndigheter kallas sektorsansvariga myndigheter.

Den geografiska nivån

Högre regional nivå

På högre regional nivå finns det geografiska områdesansvaret. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet inom sitt län, med ett starkt mandat att hålla ihop beredskapsarbetet.

Civilområden

Länen i beredskapssystemet är indelade i sex större civilområden (CIVO:n), som leds av en civilområdesansvarig länsstyrelse med ett mandat att hålla ihop den länsöverskridande totalförsvarsplaneringen. Landshövdingen i en civilområdesansvarig länsstyrelse kallas civilområdeschef.

Lägre regional och lokal nivå

På den lägre regionala nivån finns regioner och på lokal nivå kommuner. Dessa har mycket viktiga uppgifter i totalförsvaret, till exempel inom sjukvård och räddningstjänst.

Näringslivet i totalförsvaret

Även företag kan bli en del av beredskapssystemet genom avtal eller på annan grund, exempelvis en författning eller en bolagsordning. Avtal kan slutas med företag till exempel för försörjningsberedskap med offentliga aktörer på alla nivåer i beredskapssystemet. Avtalen kan innebära förberedelser för leverans av särskilda varor och tjänster som totalförsvaret behöver under höjd beredskap.

Totalförsvarsplikt

Alla mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt. Det betyder att vi som omfattas måste  stanna kvar i Sverige och hjälpas åt där totalförsvaret bäst behöver oss om regeringen beslutar om höjd beredskap. Totalförsvarsplikten kan vara:

• Värnplikt som fullgörs i det militära försvaret. Värnplikt innebär mönstring, uttagning, utbildning och krigsplacering i Försvarsmakten.
• Civilplikt som fullgörs i det civila försvaret. Den omfattar – liksom värnplikten – mönstring, uttagning och utbildning för specifika uppgifter som exempelvis räddningstjänst eller sjukvård. Krigsplacering sker i det civila försvaret.
• Allmän tjänsteplikt. Den omfattar alla andra mellan 16 och 70 år. Den innebär bland annat att vi ska kvarstå i vår anställning, arbeta så långt möjligt och utföra våra uppgifter i totalförsvaret. Det kan vara våra vanliga arbetsuppgifter men kan också bli andra än i fredstid. Arbetstagarrättigheter och arbetstid kan se annorlunda ut än i fredstid.

Samverkan och enhetlig organisation med tydlig styrning är grunden i totalförsvaret

Ett krig i vårt närområde, eller krigshandlingar på svenskt territorium, kan få stora konsekvenser för hela samhället och alla som bor här. Totalförsvaret och beredskapssystemet behöver därför en tätt sammanhållen och fungerande samverkansstruktur:

Totalförsvaret styrs från staten med budgetmedel, författningar samt inriktnings- och styrdokument. Men det innefattar även kommuner, regioner, företag och organisationer. Vi behöver alla också ta ansvar för vår egen personliga hemberedskap. Vi är alla, på olika sätt, en del av vårt totalförsvar.

Resiliens, robusthet och redundans

Resiliens, robusthet och redundans är begrepp som florerar i beredskapsvärlden men som inte används på ett enhetligt sätt. Begreppen är inte författningsstyrda, men förekommer i vissa utredningar och är vanliga i skrivningar av programkaraktär hos privata verksamheter och intresseorganisationer. Resiliens kan sägas betyda återhämtningsförmåga, robusthet betyder främst förmåga att stå emot och redundans betyder ungefär ”back-up” eller plan B (och C).

Vad Sweco kan erbjuda inom beredskapsfrågor

På Sweco arbetar vi varje dag i skärningspunkten mellan samhällsplanering, infrastruktur, säkerhet och totalförsvar.  Med vår kompetens kan vi erbjuda stöd genom hela processen från beredskapsrådgivning till teknisk slutleverans. Vår tekniska kompetens, och vår långa erfarenhet av projekt med allra högsta säkerhetsklass, ger oss möjligheten att vara helhetsleverantör inom totalförsvar och vi kan därmed bidra till ett motståndskraftigt samhälle.