Tips till kommuner – så stärker ni VA-beredskapen på ett systematiskt sätt

Ökande risk för antagonistiska hot, inträdet i NATO och klimatförändringarna har riktat fokus på att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av VA-tjänster.

Det innebär att kommuner måste se över sårbarheter i VA-systemen, förbättra rutiner för att kunna hantera störningar och eventuellt göra större investeringar i infrastrukturen, och det samtidigt som den löpande verksamheten pågår. I det här blogginlägget ger vi kommuner fem råd för hur de kan arbeta med VA-beredskap på ett systematiskt sätt och därmed säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av VA-tjänster i vardag och vid kris.

Arbetet med att stärka VA-beredskapen på ett systematiskt sätt kan delas in i fem områden;

• Risk- och sårbarhetsanalys
• Kontinuitetshantering av samhällsviktig verksamhet
• Nödvattenplanering
• Krisledningsplanering VA
• Krisberedskapsövningar

1. Risk- och sårbarhetsanalys

Med syftet att förhindra eller förebygga att oönskad händelse eller störning inträffar och minska risken för konsekvenserna om de ändå inträffar, rekommenderar vi att kommuners VA-verksamheter genomför en risk- och sårbarhetsanalys.

Tips till kommuner:

1. 1. Genomför risk- och sårbarhetsanalysen tillsammans med andra kommunala verksamheter såsom kost, skola och omsorg. Dokumentera resultatet i en riskrapport och åtgärdsplan.
2. 2. Vid identifiering av risker utgå från funktion, det vill säga processer för samhällsviktiga tjänster, snarare än organisation per enhet.
3. 3. Beakta risker som är framtagna vid andra redan utförda riskanalyser till exempel Faroanalys och kritiska styrpunkter för dricksvattenanläggningar (HACCP).
4. 4. Det är bra att också hämta underlag från genomförda klimatanalyser till exempel enligt handboken KASKAD. Den är framtagen av Livsmedelsverket tillsammans med SMHI och SGI och som handlar om hur kommuner kan klimatanpassa sin dricksvattenproduktion för att säkra tillgången till dricksvatten även i framtiden.

2. Kontinuitetshantering eller plan B

Kommunerna måste kunna bedriva samhällsviktig verksamhet trots störningar som att en stor del av personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte kan användas eller längre strömavbrott inträffar. Med bra kontinuitetshantering, eller en plan B, kan verksamheten snabbare återgå till normal drift och mildra konsekvenserna. 

Tips till kommuner:

1. Tänk till kring vilka kritiska aktiviteter som måste fungera oavsett vad som händer
2. För dessa aktiviteter, till exempel dricksvatten till prioriterade verksamheter, diskuteras acceptabel avbrottstid i timmar inklusive återställningstid.
3. Tänk till kring vilka resurser som de kritiska aktiviteterna är beroende av, till exempel el, drivmedel eller telefoni och vad som bör göras om resursen uteblir. Är verksamheten beroende av avtal? Hur stor är risken att det faktiskt händer?
4. Därefter gå över till åtgärder, dels förbyggande riskreducerande åtgärder, dels kontinuitetsplaner, för att den kritiska aktiviteten ska kunna upprätthållas under längre tid, inklusive tidplan, kostnader och samordning med andra kommunala verksamheter.

3. Nödvattenplanering

I kriser och krig är alternativa strategier för dricksvattenförsörjningen avgörande. Livsmedelsverket har tagit fram en guide med mallar och checklistor som stöd för detta arbete. 

Tips till kommuner i guiden:

1. Kartlägg verksamheter och funktioner som är sårbara vid dricksvattenstörningar.
2. Skapa beslutsunderlag för prioriteringar.
3. Beräkna nödvattenbehovet inom kommunens geografiska område. Planera för hämtning av dricksvatten och utplaceringen av nödvattentankar. Planera för hantering av alternativ avloppsavledning. Inventera egna resurser och material samt andra möjligheter.
4. Bygg upp samverkan mellan kommuner och verksamhetsutövare kring en förankrad nödvattenplanering. Att börja planera i ett skarpt läge är oerhört resurskrävande och ökar risken att situationen förvärras.
5. Sammanställ underlag som ligger till grund för nödvattenplanen och ta fram ”åtgärdslistor” till exempel materialinköp.

4. Krisledningsplanering

En bra krisledningsplan är värdefull för att hantera allvarligare störningar och snabbt återgå till normal verksamhet. Krisledningsplanen ska  beskriva ledning, roller och ansvar. Planera för olika händelser och ta fram rutiner för exempelvis kommunikationsbortfall eller översvämningar. 

Tips till kommuner:

1. I en inledande mer generell del kan tillvägagångssätt för startmöte och vilka som ska kallas till det tecknas ner, liksom vilka roller som blir viktiga att bemanna och vilka uppgifter och ansvar som ska ingå i rollen.
2. Upprätta enkla checklistor som dagordning för startmöte vid kris och ha roller och rollkort utskrivna, gärna inplastade.
3. Samordna med ”kommunens övergripande krisledning” och red ut när VA-organisationen ska hantera en kris och när kommunens övergripande krisledning ska göra det.
4. Klarlägg intern och extern kommunikationshantering. Vad gör ”VA-personalen”, ”kundtjänst” och ”kommunikationsenheten”?
5. Skriv ut hela krisledningsplanen och ”ta med i väskan nästan alltid”.

5. Krisberedskapsövning

Det är viktigt att testa planerna i praktiken. Se över material som behövs vid kriser, öva med medarbetare och andra intressenter, och revidera det som inte fungerar. 

Tips till kommuner:

1. Genomför både ”torrövningar”, det vill säga övningar utan material, och ”praktiska övningar”, det vill säga övningar med lämpligt material.
2. Det kan även vara värdefullt att ha kortare övningar såsom halvdagar och öva vissa moment som till exempel inledning av en kris. 
3. Öva med andra delar av kommunens verksamhet och även med andra kommuner.
4. Utvärdera kontinuerligt och revidera krisledningsplanen och nödvattenplanen samt uppdatera ”åtgärdslistor”.

Vill du och din kommun veta mer eller behöver hjälp?