Behov av snabb uppdatering av branschpraxis vid påverkan på torv- och våtmark

De senaste åren har myr- och torvmarkers värde, särskilt som kolsänka, tagit sin rättmätiga plats i mediedebatten. Helt i sin ordning eftersom klimatgasutsläpp från tidigare utdikade torvmarker står för omkring 20% av Sveriges territoriella utsläpp av klimatgaser. Det är lika mycket som personbilstrafiken. Det pratas mycket om behovet av återvätning som en resurseffektiv lösning på läckage av olika klimatgaser från den tidigare utdikade marken. Myr- och torvmarker påverkas dock fortfarande av ny landanvändning, till exempel ny infrastruktur. En lågt hängande frukt är att snabbt uppdatera branschpraxis för teknikval då en myr- eller torvmark behöver påverkas.

Begränsa påverkan på torv- och våtmark

En prioriteringsordning vid bygge av infrastruktur i angränsning till torv- och myrmark är att i första hand helt undvika påverkan. I de fall påverkan behöver ske, som exempelvis vid bygge av ny järnväg som behöver en rak linjedragning handlar det om att i möjligaste mån begränsa påverkan.

Den konventionella metoden vid byggnation av infrastruktur är att schakta bort det organiska materialet i torven/myren och fylla igen med bergkross. Det är klimatbelastande både i och med själva masshanteringen, det tillkommande transportarbetet och då det organiska materialet som flyttas frigör klimatgaser då det påverkas mekaniskt och får en ändrad hydrologi. Normalt beräknas bara CO2-utsläpp från nedbrytning av organiskt material (som sker pga dränering) men det finns också en potentiell klimatbomb relaterat till utsläpp av metan som varit naturligt låst i myrmassan innan en utgrävningsprocess. Mängden organiskt material som frigörs på grund av dränering kan relativt enkelt estimeras och mätas men det är fortfarande en del osäkerhet knutet till hur snabbt organiska materialet bryts ned under olika omständigheter. Det beror på hur en deponi byggs upp men generellt gäller; ju mer syreåtgång desto fortare går processen.  När det gäller metanutsläpp är det mycket större osäkerhet kring hur mycket metan som är bundet i myrmassan. Det är ett område som det behövs forskas mer på.

Norsk sammanställning av metodval

I Norge har Nye Veier tillsammans med Sweco gjort en sammanställning av olika metoder för att minska konsekvenserna vid påverkan på myrmark. Kartläggningen visar vad de olika metoderna har för påverkan på ekologiska värden men också på byggbarhet. Sammanfattningsvis kan man säga den metod som bäst bevarar myrens multifunktionella funktion och bedöms ha högst byggbarhet är lätta fyllningar med pålar. Därefter beror det på flera faktorer om landskapsbro eller möjligen komprimering är näst bästa alternativ. Landskapsbro har störst klimatutsläpp från materialproduktionen medan komprimering har störst osäkerhet i form av faktisk påverkan på/bevaring av kolsänkan. En generell slutsats är också att det genomgående saknas forskning och utveckling på området både med tanke på att standardisera åtgärderna och med tanke på hur kolsänkorna påverkas av de olika lösningarna.

Utmana konventionella metoder

Ett färskt exempel på vinningen i att utmana konventionella byggprocesser i torvmark kommer från en projekterad nydragning av en större väg i Sverige. Vägen planeras att gå ca 1,3 km över orörd torvmark. I projektet beräknades klimatpåverkan av att utskifta torven och ersätta det med bergkross. Det visade sig att klimatpåverkan från en traditionell metod som utskiftning av torv står för ca 24% av projektets totala klimatpåverkan. Skulle en annan byggmetod väljas, exempelvis stenpelare, kan klimatpåverkan från geotekniska åtgärder över torvområdena minskas med uppskattningsvis ca 85%.

Grundförstärkning med stenpelarmetoden

Att göra grundförstärkning för infrastruktur med stenpelarmetoden är en ovanlig metod i Sverige men relativt vanlig i övriga Europa. Sweco i Belgien har använt stenpelare som geoteknisk förstärkning av torv i projektet Oosterweel connection med en 7-8 m hög motorvägsbank som går över 6-7 m djup torv.  En illustration av stenpelarmetoden kan du se här.

Ny klimatsäker branschpraxis för hantering av torv- och våtmark

För att påskynda uppdateringen av branschstandarder behöver klimatsmart hantering av torv- och våtmark bli en naturlig del i plan-, projektering- och byggprocesser. Vid våtmark gäller det självklart med hänsyn till våtmarkens multifunktionella värde. Trafikverket håller på att ta fram schablonvärden för påverkan på våtmark som ett tillägg i deras Klimatkalkylsverktyg. Det kommer göra det möjligt att klimatpåverkan från påverkan på myr- och torvmark blir ett underlag till beslut vid exempelvis linjedragningar och teknikval.

Förhoppningsvis kan Trafikverkets nya riktlinjer för beräkningar av myrmarker även gälla som standard vid annan exploatering än infrastruktur. Exempelvis i och med Boverkets nya regler kring klimatdeklaration där även marken och grundläggning av byggnader skall ingå.

Framåt finns behov av ytterligare utredningar för att kunna bygga en klimatmässigt säker branschpraxis kring hantering av torv- och myrmark. Myrar och torvar är mycket komplexa och därför behövs mer indata på faktiskt innehåll av metan i olika typer av myrar. Olika tekniska lösningar behöver monitoreras över tid.  Det behövs även ses över hur det organiska materialet kan deponeras med så lite nedbrytning som möjligt.