Den ökade risken för värmeböljor i Sverige behöver mötas genom hållbara och robusta kylsystem

Europa upplever en betydande uppvärmning med temperaturer som stiger dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. För att möta denna utmaning är det viktigt att implementera effektiva och hållbara kylsystem i byggnader.

Städer kan bli ännu varmare än omgivande områden på grund av den urbana värmeeffekten, vissa områden i en stad kan bli upp till tio grader varmare än andra. Det här medför risker för folkhälsa, infrastruktur och ekonomi. Det visar Sweco i en rapport där 24 europeiska städer studerats för att bedöma beredskapen inför värmeböljor. De senaste tio åren har vi upplevt värmeböljor i städer, men det var först sommaren 2018 som många verkligen insåg omfattningen av problemet med utmaningar som höga temperaturer, ökad brandrisk och brist på dricksvatten – vilket i sin tur ledde till eldnings- och bevattningsförbud. Och det är detta scenario som riskerar att bli det nya normala.

Extrem värme har stor påverkan

Höga temperaturer flera dagar i sträck, där kapaciteten i byggnaders kylanläggningar inte räcker till, har stor påverkan på många olika sätt:

• Sjukhusen tvingas ställa in operationer på grund av förhöjd luftfuktighet och ökad infektionsrisk.
• Arbetsmiljön för sjukhuspersonalen blir orimlig med skyddskläder i kombination med hög inomhustemperatur.
• Teknikrummen riskerar att överhettas vilket kan få omfattande påverkan på en mängd olika system.
• Data- och serverhallar riskerar överhettning med driftstopp som följd, vilket i sin tur kan få stora konsekvenser.
• Flertalet industriprocesser riskerar haverera då processerna inte tål den höga värmen. Det kan till exempel medföra brist på viktiga läkemedel eller vissa livsmedel.

Vi bygger traditionellt för att hålla kylan ute

Sverige har historiskt sett byggt hus som ska klara att stå emot kalla vintrar. Vi har fokuserat på uppvärmning om vintern men nu måste vi också kunna kyla ner våra byggnader under sommaren, och bygga så att husen också håller borta värmen. I detta sammanhang är det viktigt att ställa högre krav på att åtminstone byggnader och processer som används till samhällskritisk verksamhet klarar högre utomhustemperaturer än de gör i dag.

För att möta denna utmaning är det viktigt att implementera effektiva och hållbara kylsystem i byggnader. Många av dagens kylsystem gör sig av med överskottsvärmen genom att släppa ut den utomhus. Men detta fungerar dåligt när utomhustemperaturen är för hög. Här måste vi tänka nytt och modernisera.

Idag finns det hållbara kylsystem

Det finns olika sätt att möta stigande utomhustemperaturer. Det kan handla om att använda solskydd på byggnader, och att anpassa ventilationssystem för att kyla inomhusluft. Men också fundera över hur vi placerar fönster och hur stora fönster vi har. Det här är dessutom en fråga om energieffektivisering.

Passiv kylning är en annan hållbar lösning för att möta värmeböljor. Denna metod utnyttjar naturliga element, såsom ventilation, solavskärmning och termisk massa, för att hålla inomhusmiljön sval. Genom att utforma byggnader med rätt material och strategier kan behovet av aktiva kylsystem minska, vilket leder till låg energiförbrukning. Genom att nyttja passiva åtgärder i ett första steg och därefter sätta in aktiva kylsystem minskas kylbehovet och kilowattimmar kan sparas. Den bästa kilowattimmen är ju som bekant den man inte använder. Ur denna aspekt är det viktigt att vi inte ställer högre krav på inomhusklimatet än vad som är nödvändigt för verksamheten.

Luftkonditioneringssystem är en vanlig metod för att kyla byggnader under värmeböljor. Dessa system fungerar genom att avlägsna värme från inomhusmiljön och ersätta den med sval luft. Det finns olika typer av luftkonditioneringssystem, såsom centraliserade system och individuella enheter. För att vara hållbara bör dessa system vara energieffektiva och använda miljövänliga kylmedel.

Vattenbaserade kylsystem utnyttjar vattnets naturliga kylegenskaper för att reglera temperaturen i byggnader. Ett exempel på ett sådant system är kyltak, där kallt vatten cirkulerar genom takets yta för att svalka inomhusmiljön. Dessa system kan vara energieffektiva och har potential att vara hållbara om de använder förnybar energi och återvinner värmen från kylprocessen.

Geotermisk kyla utnyttjar den konstanta temperaturen under jordens yta för att kyla byggnader. Genom att använda geotermiska värmepumpar kan värme tas bort från inomhusmiljön och överföras till marken, för att sedan kunna nyttjas som värmekälla under vintern. Denna metod är energieffektiv och kan anses vara en hållbar lösning, särskilt om den kombineras med förnybar drivenergi till värmepumpen.

Genom att ställa högre krav på våra byggnader och investera i väl avvägda kylsystem kan vi skapa en bekväm inomhusmiljö samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. Det kommer vara avgörande för att vi ska klara kommande värmeböljor.

Värmebölja enligt SMHI definieras som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 C minst fem dagar i sträck.