Proaktivitet, kunskap och allmänhetens förståelse – så undviker vi långdragna målkonflikter inom grön omställning
Den gröna omställningen är här och med den följer stora samhällsförändringar. Det som började med en insikt om klimatförändringarnas potentiellt förödande konsekvenser har gått via globala överenskommelser, gemensamma målbilder, omvandlats till planer, lockat investerare, och plötsligt är mängder av projekt igång och än fler planer ligger på bordet. Vi är inne i grön omställnings uppskalningsfas. Som utvecklat sig till ett grönt race mellan världsdelarna. Utmaningarna är många och stora, men möjligheterna är ännu fler. På World Business Council for Sustainable Developments toppmöte i Montreux seglade målkonflikter upp som en av de stora utmaningarna inom grön omställning och just nu ser vi dem överallt, ett tydligt tecken på att grön omställning är i gång och genomsyrar många olika lager av samhället. När planer och konsekvenser blir synliga smyger sig tveksamheten på, olika intressen krockar, och även om man upplever lösningarna som bra, så hör de inte hemma på min bakgård. Omställning, javisst! Men inte just här.
Under många år som hållbarhetschef på Sweco har jag sett otaliga exempel på målkonflikter och lika många metoder för att lösa dem. För många verksamheter och arbetsroller är målkonflikter vardagsmat och har så alltid varit. Men det nya är att grön omställning kommer med sån fart och styrka att det kräver nya arbetssätt, verktyg och kulturförändringar.
Så låt oss reflektera en stund över fenomenet målkonflikter, samla ihop best practice på området och titta på hur man kan förebygga, hantera, mildra, navigera, lösa ut och väga av målkonflikter.
Vad är egentligen en målkonflikt inom grön omställning?
En målkonflikt handlar om att vi vill uppnå olika saker, målkonflikter uppstår när olika intressen krockar. Det kan vara exempelvis modernisering kontra kulturellt bevarande, olika prioriteringar kring markanvändning eller ekonomiska intressen som ställs mot ekologiska. Det kan även handla om att minoriteter eller trängda grupper har fått nog, pressen är sedan länge stor och ytterligare påfrestningar får bägaren att rinna över. Fördelen med grön omställning är att målbilden oftast är densamma -få gynnas av omfattande klimatförändringar.
Varför så många och långdragna målkonflikter?
Målkonflikter är en del av vårt samhälle och har alltid uppstått, egentligen utan att det varit ett stort problem. Inom den gröna omställningen blir problematiken mer komplex och kan sammanfattas i följande punkter:
Tidsbrist
På ett par decennium ska flera samhällssystem förändras radikalt. Vägen mot fossilfrihet kantas av omställning av energi, industri, infrastruktur, byggnader, ja, hela samhällsutvecklingen. När konflikter uppstår som riskerar att ta många år att lösa blir konsekvenserna av förseningar stora. Att vi har en deadline för hur lång tid detta får ta är nog det mest utmanande. Dessutom ser jag stor aktivitet såväl österut som västerut av andra länder som också riktar in sig på att dessa nya verksamheter som inte bara kapar koldioxidutsläpp utan är även ett sätt att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd.
Omfattningen
Den gröna omställningen genomsyrar alla branscher, ekosystem och värdekedjor. Det bästa platserna för etableringar är tagna och nya behövs. Det gör att omfattningen av de konflikter vi nu ser blir större och konflikterna blir fler.
Aktörerna
Etablerade industriaktörer får sällskap av nya start-ups med stora visioner men liten eller ingen erfarenhet av nyetablering eller av att agera samhällsaktör. Samtidigt som moderna nytänkande metoder utmanar traditionella, missas ibland beprövade vägar som arbetats fram under lång tid.
System och tillvägagångsätt
Ett system riggat med en inneboende tröghet som skydd för demokrati och snabba snedsteg fungerar dåligt när tidspressen är stor och omfattningen än större. En annan utmaning är metoder som samråd, där ett enskilt möte på den lokala bygdegården sent i processen ska täcka kommunikationsbehovet på en hel ort, inte fungerar för att engagera och inkludera medborgarna.
Omställning, javisst! Men inte just här.
Hur kan vi undvika”See you in court!”
Även om omfattningen och komplexiteten varierar mellan olika typer av målkonflikter så finns det beprövade metoder att ta till för att undvika låsningar och rättsliga förhandlingar.
Förebyggande metoder och åtgärder
Om vi tittar närmare på de förebyggande åtgärderna så är analys, transparens och dialog viktiga nyckelord.
Analys
Det första steget är att göra ett bra analysarbete tidigt i processen. Intressentanalyser identifierar relevanta grupper och aktörer, deras relation till projekten, hur de kommer påverkas, samt möjliga sätt att informera och hantera olika intressenter. En hållbarhetsanalys ger en gedigen genomlysning av helheten och visar de faktorerna som påverkar hållbarhetsnyttan. Det kan till exempel handla om klimat, vatten, ekologi eller social hållbarhet. Ju fler välgrundade och förankrade underlag som finns på regional och kommunal nivå, desto enklare och mer förutsägbart blir det för såväl etableringsprojekt som medborgare. Målet är att tidigt se och veta hur man vill ha sin framtid (där inneboende konflikter redan vägts av och prioriterats) så att man inte blir tagen på sängen, blir reaktiv och får hantera grön omställning ”case by case” istället för med en väl förankrad och utarbetad plan. Ett gott exempel är Region Kronoberg som med sin utvecklingsstrategi och tillhörande hållbarhetsprogram utgör en genomtänkt bas för omställningen.
Transparens
Med digitala verktyg kan data visualiseras och bidra med transparens för de inblandade. Då blir konsekvenser synliga i ett tidigt skede. Swecos verktyg Hållbarhetssolen är ett exempel på digitalt analysverktyg som tydligt visualiserar positiv eller negativ påverkan i relation till hållbarhetsmålen i agenda 2030. Ett annat exempel kommer ifrån Järfälla kommun som tillsammans med Sweco tagit fram ett semi-kvantitativt verktyg för att analysera och bedöma hur sociala värden påverkas av till exempel en detaljplan, programarbeten eller andra investeringar i samhällsbyggnadsprocessen.
Genom dessa grundliga analyser kan potentiella målkonflikter identifieras tidigt. I nästa steg blir det viktigt att våga lyfta de potentiella konflikter som finns och hitta sätt att navigera kring dem.
Dialog
Olika typer av medborgardialog syftar till att involvera och engagera utpekade målgrupper. En åtgärd som visat sig ha stor effekt för att nå enighet. För det finns forskningsbaserade metoder. Sweco har sedan början av 2000-talet utvecklat dialogprocesser inom samhällsbyggnad så kallade ”designdialoger”. Metoden bygger på erfarenheter och forskning från över 100 projekt i Sverige och internationellt, och i arbetet inkluderas olika typer av målgrupper. Ett exempel kan vara att låta vårdpersonal vara delaktiga i utformningen av en ny vårdcentral. Omfattningen kan spänna från en enskild gata till planeringen av ett nytt sjukhus eller klimatstrategier för en hel stadsdel. Jag har själv jobbat med verktyget Designdialogen inför framtagande av koncept för en ny fjällstation och vet hur kraftfullt det kan vara som samskapandemetod där förankring uppnås genom själva processen.
Effektstudie
En effektstudie syftar till att mäta och bedöma effekterna av en etablering eller åtgärd. Dessa studier används för att utvärdera hur väl en specifik åtgärd fungerar och vilken påverkan den har på de personer eller grupper som berörs. På det sättet kan man väga in kunskap och underlag, inte bara lagkrav. En sådan studie kan ge helt nya insikter till projekt och resultera i att alla aktörer enas om nya gemensamma prioriteringar.
Acceptstudie
En acceptstudie å andra sidan går ut på att studera hur onyttor kan balanseras av nyttor, och se hur olika aktörer vill arbeta tillsammans för att hitta acceptans. Ett exempel kan vara en järnväg som behöver etableras i en kommun för att gynna viktig industri nationellt, medan påverkan på kommunen blir negativ. Vilken kompensation, eller vilka nyttor skulle kunna få kommunen att vinna medborgerlig acceptans för förslaget?
Lär av varandra och samarbeta!
Detta är några exempel på väl beprövade analyser, metoder och processer som finns för att navigera målkonflikter. Dessutom finns det mycket att lära mellan olika branscher, där exempelvis fastighetsbranschen kan lära av energibranschen och oljeindustrin kan fungera som rådgivare för gröna energislag.
Att vi kommer behöva hantera fler och mer omfattande målkonflikter kopplat till den gröna omställningen är oundvikligt. Om vi ska klara våra gemensamma målsättningar bör vi samarbeta för att hitta lösningar. Med grön omställning kommer samhällsutveckling och nya gröna arbetstillfällen.
Under årets Almedalsvecka samlade vi en panel med stor erfarenhet av att förebygga och hantera målkonflikter kopplat till grön omställning. Läs mer och se panelen i efterhand online här
På Sweco står vi redo att hjälpas åt och använda den kollektiva kunskap vi har för att effektivt hitta lösningar för att utforma framtidens hållbara samhällen.