Staden som omställningsarena: Hur blir våra städer socialt hållbara?

Den som känner mig vet att jag gärna talar om ett holistiskt perspektiv och vikten av att hitta synergier när vi arbetar med samhällsbyggnad och omställningen till klimatneutrala städer, inte minst när det gäller social hållbarhet. Det finns mycket att vinna på att göra två saker samtidigt, som till exempel att minska koldioxidutsläpp och samtidigt bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Som ett exempel kan nämnas Stockholms stads omställningsarbete, där detta slags dubbelverkande initiativ är en självklar väg framåt – varför bara mäta koldioxid när andra parametrar är minst lika viktiga?

Hur den gröna omställningen även blir socialt hållbar var något vi diskuterade mycket på Swecos omställningsarena i Almedalen. Under tisdagen stod vi värd för fyra samtal som fångade olika perspektiv på staden som omställningsarena. Vi bjöd in gäster som lyfte cirkulär ekonomi och samskapande med lokala aktörer och invånare för att nyttja resurser mer effektivt på kvartersnivå i staden. Även samtal om resiliens för att minska sårbarhet och öka social hållbarhet landade i att stadens planering och utformning spelar en avgörande roll eftersom det är här civilsamhället blir en verkande kraft.

Ett globalt perspektiv på stadsutveckling

Hur skapar vi då städer som även är socialt hållbara? En viktig faktor är att stadens ytor, gator och torg lockar fler till rörelse och social interaktion. Stadsrummets demokratistärkande funktion måste inkludera alla, något som tål att upprepas. Vi måste slå vakt om inkluderande och öppna städer idag när fysisk och mental ohälsa är lika stora hot mot mänskligheten som klimatkrisen. Framtidsperspektivet är viktigt och vi pratar mycket om årtalet 2030 då många europeiska städer ska ha blivit klimatneutrala genom EU:s missionsdrivna supersatsning CitiesMission  och den svenska motsvarigheten ViableCities.

Något som är viktigt att hålla i minnet är också att förutsättningarna ser väldigt olika om runtom i världen. År 2030 kommer det till exempel att bo 2 miljarder människor i slumstäder, något som  en av våra gäster, Stefan Peterson Swartling, Professor of Global Transformation of Health på Karolinska Institutet KI och Hälsospecialist på UNICEF, påpekade. Finns det några riktigt verksamma grepp, vilken slags innovation ser ni framför er, ni som planerar och utformar städer?

Aktivera invånare och lokala aktörer i stadsrum och stadsdelar

Erica Eneqvist, biträdande avdelningschef på Stadsledningskontoret Stockholm stad och ansvarig för Klimatneutrala Stockholm 2030/Climate-neutral Stockholm, EU Cities Mission, SCALE Stockholm, gjorde ett inspel om upptakten till SCALE Stockholm. Här pågår ett förvaltningsgemensamt arbete för att ta fram Klimathandlingsplan och Miljöprogrammet, som har ett särskilt rättvisemål. I SCALE Stockholm byggs det upp omställningsarenor för samverkan med lokala aktörer och invånare i fem olika stadsdelar. Genom olika slags dubbelverkande aktiviteter som både minskar klimatutsläpp och stärker hälsa och välbefinnande ska projektet accelerera omställning. Om våra gator är gröna och väl utformade för cykling och promenad så lockar det till ökad fysisk aktivitet och minskad bilåkning, självklart minskar klimatavtrycket och vi får även bättre värden vad gäller biodiversitet. Alla stadens rum blir viktiga i sammanhanget, både de offentliga och halvprivata.

De socioekonomiska förutsättningarna är mycket olika i de stadsdelar som fokuseras i projektet och här bidrar KTH och KI med värdefulla stadsrumsanalyser genom Ann Legeby, Professor i tillämpad stadsbyggnad verksam på Sweco och Diego Yacaman Mendez, disputerad ST-läkare i socialmedicin och folkhälsa. På Sweco är det vi arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare som medverkar med kompetens om gestaltning av gator och torg. I projektet planeras tillfälliga initiativ i stadsrummet för att främja rörelse och fysisk hälsa samtidigt som det skapar mötesplatser, gratis och öppet för alla. Sweco har inte minst erfarenhet av detta från ett sedan länge pågående samarbete med staden kring tillfällig arkitektur och möblering av gaturummet: Levande Stockholm.

AI för cirkulär ekonomi på kvartersnivå

Traditionellt har det varit svårt att mäta och bedöma sociala aspekter, men nu pågår flera spännande projekt som tar ett bredare perspektiv på hälsa, välbefinnande, inkludering, klimaträttvisa och demokrati. Ofta fokuserar projekt inom cirkulär ekonomi på materiella resurser, som spill från tillverkning i en fabrik. I forskningsprojektet AIFOOD, eller ”AI för hållbar matproduktion från odling till gaffel” som nyss avslutats, var det istället mat, energi och människor som är resurserna i kvarteret. Kan AI hjälpa oss att bli mer cirkulära i kvarteret? Och samtidigt producera mat? Javisst! I ett stadskvarter finns många resurser som kan delas, bara det blir möjligt att hålla koll på när och var de är tillgängliga. Många av frågorna kring social hållbarhet behöver lösas på kvartersnivå där människor bor och arbetar, och därför har mer intresse, lust och engagemang. Det är även här det finns förutsättningar för innovativa samverkansformer mellan olika aktörer, till exempel för att dela eller mer effektivt nyttja olika resurser och ytor.

Sammanfattande tankar…

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att möjligheterna att kombinera resan mot klimatneutrala städer med socialt hållbara initiativ är många och att viljan finns på många håll. Framöver gäller det att vi bjuder in alla de aktörer som vill engagera sig och att vi även engagerar stadens invånare i utformningen av morgondagens hållbara städer. Vilka ambitioner har din kommun när det gäller social hållbarhet? Vi på Sweco bidrar gärna med kunskap och stöd!