Svensk gruvkompetens för den globala omställningen

Den gröna omställningen kräver sällsynta mineraler och ställer därmed höga krav på en ansvarsfull gruvdrift, där förädling bedrivs på ett hållbart och rättvist sätt.

Den gröna omställningen är i full gång. Elektrifiering av transporter, utbyggnad av förnybar energi och digitalisering är avgörande för att nå klimatmålen. Men bakom vindkraftverk, elbilar och batterilagring finns en ofta bortglömd förutsättning: mineraler och metaller.

Litium, koppar, nickel, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är alla viktiga för den teknik som ska minska våra utsläpp. Efterfrågan på dessa råvaror ökar snabbt. Enligt internationella bedömningar kan behovet av vissa kritiska mineraler mångdubblas fram till 2040. Hur säkerställer vi att gruvdrift och mineralförädling sker på ett hållbart och rättvist sätt?

Gruvor kan aldrig bli helt utan påverkan, men med rätt planering, teknik och styrning kan påverkan minimeras och nyttan för samhället och lokalsamhällen öka.

Europa och Sverige har ett strategiskt ansvar framåt

I takt med att Europa vill minska sitt beroende av importerade råvaror från och stärka försörjningstryggheten har intresset för inhemsk gruv- och mineralproduktion ökat. Sverige har goda geologiska förutsättningar och en lång tradition av gruvdrift, men också höga miljö- och hållbarhetsambitioner.

Det skapar både möjligheter och krav. För att behålla allmänhetens förtroende krävs transparenta och rättssäkra processer, tidig dialog med berörda aktörer och robusta miljöprövningar. Här blir en ansvarsfull gruvdrift en viktig förutsättning för att mineralförsörjningen ska kunna bidra till den gröna omställningen.

Sveriges kunskapsbas kan delas i internationella samarbeten

Samtidigt har Sverige en stark kunskapsbas för hur gruvnäring kan bedrivas på ett säkert, effektivt och ansvarsfullt sätt. Genom ledande gruvföretag, teknikleverantörer och en lång tradition av innovation har Sverige byggt upp erfarenheter som är relevanta även globalt. Denna kunskap är inte bara en nationell tillgång – den är en strategisk resurs som bör delas.

Om den globala omställningen ska lyckas räcker det inte att utveckla mer hållbar gruvdrift i Europa. Vårt fokus måste också vara att bidra till en mer hållbar gruvnäring globalt. Genom att dela kompetens, teknik och arbetssätt i ömsesidiga samarbeten kan Sverige bidra till förutsättningar för minskad miljöpåverkan, förbättrad arbetsmiljö och ökad resurseffektivitet, utifrån lokala förutsättningar och regelverk. På så sätt stärker vi samtidigt Europas långsiktiga konkurrenskraft.

Flodbrytning i södra Afrika

Ett exempel är möjligheterna till fördjupat samarbete med länder som har rika tillgångar på mineraler och metaller som är avgörande för den digitala och gröna omställningen, och som vill utveckla kapacitet inom exempelvis  lagstiftning, tillsyn samt teknik och kunskap. Särskilt gäller det länder som redan har etablerat samarbete med EU eller har prioriterats som samarbetsländer av EU. Sådana samarbeten kan bli en viktig hävstång för både hållbar utveckling och global klimatomställning.

Teknik, innovation och systemperspektiv

Ny teknik spelar en avgörande roll. Digitalisering och automatisering kan minska energiåtgång, avfall och risker. Samtidigt behöver gruvprojekt ses i ett större systemperspektiv där transporter, energiförsörjning, vattenhantering och cirkularitet hänger ihop.

Återvinning och urban mining är viktiga delar av lösningen, men kommer inte på egen hand att täcka det snabbt växande behovet. Därför behövs både ökad återvinning och ny materialutvinning som, där den prövats möjlig, utformas med hänsyn till miljö, lokalsamhällen och andra berörda intressen.

Asbetsgruva i södra Afrika

En nödvändig men krävande balansgång

Den gröna omställningen är inte möjlig utan mineraler, men den är inte heller hållbar utan ansvar. Ansvarsfull gruvdrift handlar ytterst om att balansera globala klimatmål med lokala miljö- och samhällsintressen. Det är en komplex utmaning.

Ansvarsfull gruvdrift kräver bred kompetens och nära samverkan mellan teknik, miljö, samhälle och styrning. Det handlar om att förstå hela kedjan, från geologi och processer till tillstånd, påverkan och långsiktig förvaltning, och att kunna väga olika intressen mot varandra på ett klokt sätt.

Med rätt kunskap, analys och dialog kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för framtidens gruvnäring och därmed verka för en hållbar och ansvarsfull grön omställning.