Techspaningar inom samhällsbyggnad för 2026

Hur kommer trender som säkerhet, AI, kompetens och cirkulär transformation att forma samhällsbyggnadssektorn under året? Här är några av trenderna vi ser hos våra kunder.

#1 Digital suveränitet och diversitet har aldrig varit högre på agendan.

Ökade geopolitiska spänningar, brutna allianser och ökat försvarsbehov har de senaste åren påverkat vår digitala infrastruktur och datahantering, och trenden kommer fortsätta vara högaktuell under 2026. Oron att bli en digital koloni till ett dominerande USA påverkar viljan att göra sig beroende av leverantörslåsta plattformar och molnlösningar. Europa vill öka sin egen försvarsförmåga och satsar på digital självständighet.  Uttrycket ”Geopatriation”, myntat av Gartner avser just trenden där organisationer aktivt flyttar eller omplacerar datalagring, beräkning och applikationsdrift till mer kontrollerade miljöer för att hantera geopolitik, informationssäkerhet, jurisdiktion och risk. Men även lösningar och system baserad på öppen källkod blir mer attraktiva då de medför ökad kontroll och minskad inlåsningseffekt i förhållande till proprietära programvaror från de stora globala tech-giganterna.

Ovan på det så träder det nya NIS2 direktivet – som i Sverige genomförs genom cybersäkerhetslagen – i kraft den 15 jan och förväntas bli en ”game changer” när det gäller cybersäkerhet i samhällskritiska verksamheter. En stor förändring är att regelefterlevnad omfattar hela leverantörskedjan. Underleverantörer som inte är på tåget kan snabbt blir utkonkurrerade av säkrare alternativ.  Summerat är koll på system och data och möjligheten att ha den inom Europas gränser en fråga som fortsätter vara högaktuell under 2026

#2 Mer samhällsutveckling för pengarna, när AI kliver in i projekten

AI förändrar våra arbetssätt i grunden och 2026 är året då vi kommer börja se verklig effekt av hur projekt kan levereras snabbare och till en lägre kostnad, om AI används effektivt. Vi bevittnar mänsklig förmågas radikala evolution. Använt på rätt sätt öppnar det oändliga möjligheter att komma på nya idéer och koncept. De organisationer som blir lyckosamma är inte de som ersätter mänsklig kapacitet med AI, utan de som förstärker den genom ett meningsfullt partnerskap med AI.

Tiden att skriva en rapport eller utredning kan minskas kraftigt, systemutveckling går snabbare när AI finns i olika plattformar. Agenter och AI-verktyg kan arbeta parallellt vilken snabbar på och förenklar.  Pionjärprojekt visar att det fungerar i praktiken med bibehållen datasäkerhet, faktakontroll och regelefterlevnad. Det gör att samhällsaktörer som kommuner, med rätt kravställning får mer ”bang for the buck” under 2026.

#3 Kompetensutveckling blir möjliggörare i återstarten av en sargad byggbransch.

Digitaliseringen har accelererat inom byggbranschen de senaste åren.  Digitala tvillingar har blivit verklighet, AI gör det möjligt att simulera komplexa scenarier och fatta beslut baserat på data, vilket sparar tid, minskar kostnader och ökar precisionen. Utmaningen är i dagsläget inte tekniken utan kompetensen kring att använda den. Även om de nya allmänna byggbestämmelserna försenats av tusentals remissvar, vilket påverkar juridiken kring digitala modeller, så ökar behovet av nybyggnation i branscher som ligger i teknisk framkant, som försvarsanläggningar, datahallar, och kraftverk. Kravställningen från dessa gör att byggbranschen utmanas kompetensmässigt år 2026. Det främjar företag som varit duktiga på att ta till sig ny teknik som, digitala bygghandlingar, digitala tvillingar och AI, och lämnar digitala eftersläntrare på efterkälken.

#4 Digitaliseringen som turbo på cirkulär omställning

Digitala produktpass (DPP) blir obligatoriska för flera produktkategorier från och med 2027, vilket gör 2026 till året då företag behöver bygga tillgång till data, integrationer, validering, processer och systemstöd. Produktpassen är EU:s verktyg för att möta ökande miljökrav och driva omställningen till en cirkulär ekonomi, och bör ses som mer än regelefterlevnad. Rätt använt möjliggör DPP en datadriven plattform som kan ge en affärsmässig konkurrensfördel samtidigt som den gör hela värdekedjan mer transparent och ansvarsfull, vilket stärker hållbar utveckling.

Samtidigt accelererar användningen av AI i bygg- och fastighetssektorn, där återbruk fortfarande bromsas av ostrukturerad information och bristande datakvalité. Under 2026 används AI i allt högre grad för att samla, tolka och standardisera data från inventeringar och materialregister, så att återbruk blir enklare att planera och använda redan i projekteringsskedet. I samma riktning bidrar digitala modeller och digitala tvillingar, tillsammans med nya metoder för snabb och fotorealistisk dokumentation som Gaussian Splatting, till att man snabbare kan identifiera vad som kan återbrukas och var det finns, vilket underlättar demontering och återanvändning.

På energiområdet blir cirkulära lösningar mer skalbara 2026, när smart styrning, bättre mätning och mer integrerade system gör det lättare att återvinna och återanvända energi, exempelvis genom värmeåtervinning och effektivare elanvändning. Sammantaget gör dessa tekniska trender att vi tar ett kliv framåt mot ökad cirkuläritet och lägre kostnader, minskad klimatpåverkan och en snabbare samhällsomställning som resultat.