Regenerativ design: Att utforma staden som ger tillbaka
Den regenerativa staden – där både människor och natur mår bra
Våra städer står inför en rad utmaningar, som att minska utsläppen och förbrukningen av resurser, samtidigt som de behöver vara motståndskraftiga i ändrade väderförhållanden, skapa förutsättningar för en ökad biologisk mångfald och erbjuda livskvalitet till sina invånare. Regenerativ design handlar om att utveckla städer som inte bara minskar sin negativa påverkan på klimat och miljö, utan som även återställer och ger tillbaka till de naturliga ekosystemen.
I en regenerativ stad finns system och lösningar som fungerar med hjälp av naturliga ekosystem, eller som efterliknar sättet som naturliga ekosystem fungerar på. Genom att designa städer som ger tillbaka mer än de tar kan vi skapa harmoniska samhällen där både människor och natur mår bra. I rapporten ”Regenerative neighbourhoods – where people and nature flourish” utforskar Sweco städernas förutsättningar att införa regenerativa principer, med ett särskilt fokus på grön-blå infrastruktur i den redan byggda miljön.
Hur skapar vi regenerativa städer?
Idag får städer ofta majoriteten av sina väsentliga resurser, som energi, mat, vatten och material, från områden utanför stadsgränserna. Regenerativ stadsutveckling handlar om att återställa de naturliga system som städer får sina resurser ifrån.
Regenerativ urban design är därför en holistisk approach som innefattar specialistkunskap från en mängd ämnesområden, som arkitektur, transport, infrastruktur, energi, miljö och natur, samt kunskap om sociala och kulturella värden.
Sjöstaden i Trelleborg
Sjöstaden i Trelleborg är ett exempel på regenerativ stadsutveckling. I det gamla hamnområdet planeras en klimatpositiv stadsdel som inkluderar hållbara byggmaterial, urban skog, delningstjänster och återanvändning av spillvärme. Swecos klimatkalkyl inkluderar byggnader och dess driftenergi, markanvändning och mobilitet för att undersöka hur nära klimatpositivitet man kan komma. Med fokus på kolsänkor i stadsmiljö, cykel- och samtransport samt förbättrade byggmetoder visar kalkylen att det är möjligt att skapa klimatpositiva stadsdelar.
Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
I Norra Djurgårdsstaden finns många av elementen från den generativa staden. Det är en resurssnål och cirkulär stadsdel med energieffektiv bebyggelse. Här har man satsat på grönska och klimatanpassning. Dagvatten magasineras i gröna stråk samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden. Avstånden till hållplatser är korta och kollektivtrafiken kombineras med attraktiva cykel- och gångstråk som förgrenas till varje kvarter och till omgivande stadsdelar och grönområden.
av skyddade livsmiljöer i Europa är i dåligt skick
av globala BNP i städer vara i riskzonen på grund av förlust av biologisk mångfald
av de globala utsläppen kommer från städer
Utveckling av grönområden ett viktigt steg
I en statistisk GIS-studie visar Sweco att en rad europeiska städer har potential att kunna öka andelen grönytor jämfört med idag. Detta kan till exempel göras med metoden 3-30-300. Regeln innebär att varje hem i en stad ska kunna se minst tre träd. Varje kvarter ska ha en krontäckningsgrad på 30% och varje hem ska ha högst 300 meter till närmaste park.
Utveckling av grönområden och skydd av biologisk mångfald är viktiga steg för att uppnå en regenerativ stad. Detta gäller både genom att skydda och skapa enskilda urbana ekosystem och genom att planera för ekologiska samband och nätverk av livsmiljöer, något som Sverige har åtagit sig att jobba aktivt med genom den nya EU-lagen om ekologisk restaurering. Bland de studerade städerna i Swecos studie ligger Stockholm och Göteborg under medianen för blågröna områden, men rapporten visar att båda städerna har stor potential att öka sina andelar och därmed även uppfylla EUs nya naturrestaureringslag.
9 nyckelfaktorer i den regenerativa staden
- Nyttja naturlig blågrön infrastruktur: Utveckla staden med de naturliga elementen på platsen för att förbättra biologisk mångfald och stadens motståndskraft mot extremväder. Integrerade gröna och blå ytor skapar även rekreationsutrymmen som främjar välmående.
- Satsa på biologisk mångfald, inhemska arter och ekologisk restaurering: Använd inhemska växtarter i parker för att stärka lokala ekosystem. Restaurera mark och vattendrag för att förbättra stadens ekologiska hälsa.
- Skapa nätverk av livsmiljöer: Anlägg gröna korridorer mellan parker och vattendrag för att bevara ekosystem och underlätta för djurens rörelse. Detta minskar barriäreffekten och säkerställer artöverlevnad.
- Skapa en effektiv vattenhantering: Hantera regnvatten genom naturbaserade lösningar som kvarhållande och infiltration. Detta hjälper till att förhindra översvämningar och skapar livsmiljöer för vilda djur.
- Involvera medborgarna: Engagera invånarna i planeringen och låt dem delta i lokala projekt. Detta främjar inkludering och en känsla av delat ansvar.
- Bygg en cirkulär ekonomi: Flödet av energi, material och vatten ska vara slutet för att minimera avfall. Använd förnybara källor och behandla avfall som en resurs.
- Uppmuntra stadsodling: Främja lokal matproduktion genom urbant jordbruk och gemensamma trädgårdar. Involvera boende för att skapa stöd och minska transportutsläpp.
- Skapa en motståndskraftig infrastruktur: Utveckla en plan som ställer krav på socioekonomi och ekologi i byggprojekt. Byggnader ska vara klimatpositiva och bidra till medborgarnas hälsa.
- Satsa på hållbara transporter och mobilitet: Gör transporttjänster tillgängliga inom 15 minuters avstånd till fots eller med cykel. Främja cykling, promenader och kollektivtrafik för att minska bilberoendet
