Klimatanpassning och högvattenskydd i Göteborg

Göteborg klimatanpassar längs älven

Göteborg ligger vid Göta älv och är en stad i förändring. Samtidigt som nya stadsdelar växer fram behöver staden förbereda sig för högre vattennivåer och framtida översvämningsrisker.

Sweco har fått uppdraget att genomföra fördjupade studier för högvattenskydd i sex prioriterade områden: Lindholmen, Kvillebäcken, Rosenlundskanalen, Gullbergsvass, Partihallsområdet samt Slakthusområdet.

Utmaningen: varierande förutsättningar längs Göta älv

De sex områdena skiljer sig åt när det gäller markanvändning, befintlig bebyggelse, planerade exploateringar och tekniska förutsättningar. Även inom samma område kan förutsättningarna variera betydligt.

En viktig del av uppdraget är därför att hitta lösningar som kan anpassas till varje plats och genomföras etappvis. Skydden behöver också kunna bilda sammanhängande så kallade vattenskyddsceller – avgränsade områden som skyddas mot högvatten.

Översvämningsrisken består här av två delar som behöver hanteras tillsammans: högvatten och skyfall. Vid storm kan vinden pressa upp vattennivån i Göta älv och orsaka översvämningar. Därför behövs högvattenskydd som håller vattnet ute. Vid skyfall behöver regn- och dagvatten samtidigt kunna rinna undan tillräckligt snabbt för att undvika lokala översvämningar.

De två riskerna samspelar eftersom högvattenskydden kan försvåra bortledningen av regnvatten. Skydden fungerar som barriärer mot älven och behöver därför kompletteras med exempelvis öppningar, brunnar eller pumpanläggningar som gör det möjligt att leda ut dagvatten och skyfall.

Samtidigt behöver åtgärderna vägas mot kostnader, byggbarhet, rådighet över mark, påverkan på omgivningen samt framtida drift och underhåll. En ny kajkant kan exempelvis ge ett robust skydd, men också bli kostsam. Därför utvärderas även alternativ som vallar, murar, höjda marknivåer och temporära skydd.

Adaptiva vägval för rätt åtgärder i rätt tid

Det finns ofta flera möjliga lösningar för att skydda städer mot framtida högvatten. De har olika fördelar, nackdelar och kostnader – både vid genomförandet och över tid. Därför arbetar Sweco med multikriterieanalyser och adaptiva vägval, adaptive pathways, för att identifiera vilken åtgärd som är mest lämplig, när den behöver genomföras och hur den kan utvecklas i framtiden.

En viktig del är att bedöma lösningarnas livscykelkostnader och behovet av framtida drift, underhåll och reinvesteringar. Genom att utgå från olika prognosår och scenarier kan staden minska risken för att investera i mer omfattande skydd än vad som behövs på kort sikt. Det skapar utrymme att använda stadens resurser där de gör störst nytta idag, samtidigt som det finns en tydlig plan för hur skyddet kan förstärkas när förutsättningarna förändras.

Ett adaptivt vägval kan till exempel innebära att en mindre åtgärd genomförs i ett första skede. Den kan ge skydd mot en lägre översvämningsnivå och samtidigt skapa tid innan ett mer omfattande och kostsamt skydd behöver byggas ut. I vissa scenarier kan det innebära att en större åtgärd kan senareläggas, exempelvis med upp till 20 år. På så sätt blir klimatanpassningen stegvis, flexibel och anpassad till både framtida risker och stadens utveckling.

Samverkan kan minska risken för omtag

Ett stort och långsiktigt klimatanpassningsprojekt kräver tydliga roller, strukturerad kommunikation och kontinuerlig förankring. Sweco arbetar därför nära kundens projektledning, stadens specialister, driftorganisationer och berörda förvaltningar.

Vid behov involveras även andra aktörer, till exempel kommunala bolag som Älvstranden Utveckling och Göteborg Energi samt privata fastighetsägare. Genom att föra dialog under hela processen kan krav och mål fångas upp tidigt. Det minskar risken för sena förändringar, mindre ändamålsenliga lösningar och kostsamma omtag.

Tydliga prioriteringar och underlag för genomförbara lösningar

Ambitionen är att Göteborgs stad ska få ett samlat och successivt fördjupat beslutsunderlag för hur staden kan skyddas mot framtida översvämningar.

Kundnyttan består bland annat av:

• bättre beslutsunderlag genom jämförelse av alternativa skyddsåtgärder
• ökad kostnadskontroll genom tydliga skeden, budgetramar och uppföljning
• minskad risk för omtag genom tidig och kontinuerlig förankring
• anpassade lösningar som tar hänsyn till varje områdes förutsättningar
• möjlighet till etappvis utbyggnad i takt med stadens utveckling
• bättre förutsättningar för plan- och tillståndsprocesser
• långsiktigt skydd där framtida drift och underhåll vägs in redan från början
• enklare samordning mellan teknikområden, förvaltningar och andra intressenter

Arbetssättet hjälper staden att prioritera åtgärder utifrån behov, risk och kostnad. Samtidigt skapas en robust grund för den fortsatta projekteringen, finansieringen och utbyggnaden av Göteborgs högvattenskydd.