Klimatanpassning
Vad är klimatanpassning?
Den globala uppvärmningen leder till klimatförändringar som vi behöver hantera. Klimatanpassning handlar om att minska samhällets sårbarhet för de utmaningar som ett förändrat klimat kan medföra.
Vi behöver exempelvis stärka motståndskraften mot höjda havsnivåer och kraftiga skyfall som kan leda till översvämningar, eller höga temperaturer som kan ge värmestress och brist på vatten.
Klimatet i Sverige förändras
Sveriges klimat förändras med varmare temperaturer och större variationer i nederbörd. Höst, vinter och vår får mer regn, särskilt i norra och västra delarna av landet, vilket innebär ökade risker för översvämningar vid intensiva skyfall. Samtidigt blir somrarna både varmare och torrare, framförallt i södra Sverige, med fler värmeböljor samt större risk för torka och vattenbrist.
-
Hur påverkar klimatet vårt samhälle?
Klimatförändringar leder till utmaningar för infrastruktur, bebyggelse, jordbruk, hälsa och miljö. Därför behöver vi hela tiden anpassa våra samhällen och utveckla strategier för att hantera risker och säkerställa en hållbar utveckling.
Klimatförändringar – hur ställer vi om?
För att ställa om inför klimatförändringar krävs en omfattande och mångfacetterad strategi som involverar flera sektorer. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser genom att skifta till förnybara energikällor, energieffektivisera byggnader och elektrifiera transporter. Hållbara metoder inom jord- och skogsbruk är också viktiga för att skydda naturresurser och minska utsläppen.
Samtidigt behöver vi anpassa samhället till de förändringar som redan är oundvikliga, exempelvis genom att bygga översvämningsskydd, förbättra vattenförvaltningen och stärka krisberedskapen. Utbildning, samverkan och tydliga klimatmål är nycklar till en framgångsrik omställning.
Vilken klimatanpassning behöver Sverige?
Sverige behöver en bred klimatanpassning som innefattar både fysiska åtgärder och förändrade arbetssätt. Inom bebyggelse och infrastruktur krävs planering för att hantera översvämningar, exempelvis genom förbättrade vatten- och avloppssystem samt robustare vägar.
Inom vård och omsorg kan rutiner utvecklas för att skydda sårbara grupper från extrem värme. Jord- och skogsbruk behöver anpassas genom hållbara metoder som bättre hanterar nya klimatförhållanden och ökade risker som torka eller skadedjur.
För elförsörjningen krävs säkerhetsåtgärder för att minska riskerna från stormar och extrema väderhändelser. Utöver tekniska lösningar behövs även ökad informationsinsamling, effektiv tillämpning av lagar samt utbildning för berörda aktörer.
-
Vems ansvar är det att klimatanpassa?
I Sverige finns inte ett entydigt ansvar för klimatanpassning. Ett skäl till detta är att klimatförändringar kommer att påverka våra liv på olika nivåer. Den enskilde fastighetsägaren kommer behöva vidta åtgärder för att hantera varmare perioder med behov av skugga och kyla, men även till stor del säkerställa att vattenrelaterade skador kan förhindras i framtiden.
Kommuner behöver säkerställa att befintlig kommunal verksamhet kan fungera vid ett förändrat klimat och att skyddsåtgärder vidtas. Man behöver också säkerställa att framtida planerad bebyggelse är klimatsäkrad.
Trafikverket, vägföreningar, jord- och skogsbruk är exempel på andra verksamheter som kommer att påverkas av klimatförändringar och behöver genomföra anpassningsåtgärder.
Klimatanpassning för kommuner
Kommunerna har en central roll i klimatanpassningen eftersom de ansvarar för många samhällsviktiga funktioner som påverkas av klimatförändringar. Verksamheter som fysisk planering, vatten- och avloppssystem, räddningstjänst samt vård och omsorg behöver anpassas. För att lyckas krävs politisk förankring och prioritering av klimatanpassning samt samordning mellan olika förvaltningar.
Exempel på klimatanpassning för att hantera vatten
Klimatanpassning av Falsterbonäset i Skåne
Falsterbonäset i Skåne ligger lågt i förhållande till havsnivån, redan idag finns risk för översvämning av bebyggda områden och risken kommer att öka med klimatförändring och en stigande havsnivå. Sweco har tillsammans med Vellinge kommun tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning. Nu hjälper vi kommunen att detaljprojektera ett översvämningsskydd i form av skyddsvallar runt näset.
Dagvattenlösning i bostadsområde i Södertälje
Dagvattenlösningar i bebyggd miljö kan vara en utmaning, samtidigt som det ger en möjlighet att göra ett område trevligare och mer estetiskt tilltalande. Se filmen där vi besöker vi en dagvattenlösning som vi tagit fram tillsammans med Telge Bostäder i Södertälje. De hade problem med att regnvatten inte leddes bort från fastigheten utan rann istället ner i källaren och skapade översvämning.
Samarbete och expertis i fokus när Uddevalla utreder översvämningsskydd
Uddevalla har under flera års tid haft problem med översvämningar kring Bäveån till följd av stigande havsnivåer och skyfall. För att framtidssäkra staden och rädda de attraktiva miljöerna längs vattnet har man nu utrett hur en kajpromenad med översvämningsskydd kan byggas, ett arbete som har innehållit en rad utmaningar.
Klimatanpassning – varför välja Sweco?
Sweco har kompetens att hantera hela kedjan från problemidentifiering och kartering, till färdiga åtgärder. Vi hjälper våra kunder i arbetet med klimatanpassning över hela Sverige och även utomlands, samt deltar aktivt i forskning och utveckling. Vi har även medverkat vid framtagning av flera nationella vägledningar och rapporter inom området, bland annat MCFs metod för skyfallskartering av tätorter
Så kan Sweco hjälpa er inom klimatanpassning
- Framtagning av ambitionsnivå för klimatanpassning.
- Beräkningar av högvatten och vågor i hav och sjöar, flöden i vattendrag, grundvattennivåer, markavrinning och belastning på avloppsledningsnät.
- Fastställande av återkomsttider för olika skyfallshändelser.
- Framtagande av åtgärdsplaner.
- Projektering och konstruktion av klimatanpassningsåtgärder.
- Kostnadsnyttoanalyser för åtgärder.
- Utbildningar för politiker och andra intressenter.
Vill du ha hjälp?
Frågor och svar om klimatanpassning
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om klimatanpassning, vad det innebär och varför det är en viktig del i arbetet med att möta ett förändrat klimat.
Klimatanpassning betyder att anpassa samhälle, bebyggelse och infrastruktur till ett klimat som redan förändras. Målet är att minska skador och störningar från till exempel skyfall, översvämningar, värmeböljor, erosion eller ras.
Kommuner ansvarar för mycket av den fysiska planeringen och många viktiga samhällsfunktioner. Genom klimatanpassning kan kommunen minska risken för skador på vägar, fastigheter, VA-system, skolor, parker och annan kritisk infrastruktur.
Kommuner skyddar sig genom att kartlägga risker, prioritera utsatta områden och genomföra åtgärder som skyfallsvägar, dagvattenlösningar, grönytor, skyddsvallar, höjdsättning, erosionsskydd och anpassad planering av ny bebyggelse.
Översvämningsskydd är åtgärder som minskar risken för att vatten tränger in i byggnader, översvämmar vägar eller andra viktiga områden. Skyddet kan vara allt från vallar, pumpstationer och barriärer till öppna dagvattenlösningar, fördröjningsytor och bättre markanvändning.
Ett skyfall är mycket kraftig nederbörd under kort tid. Skyfall kan orsaka snabba översvämningar, överspolning av vägar och källaröversvämningar, särskilt i hårdgjorda miljöer där vattnet inte hinner rinna undan tillräckligt snabbt.
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och andra ytor. Vid kraftigare regn än tidigare blir dagvattenhantering en central del av klimatanpassning, eftersom samhället behöver klara att hantera större vattenmängder än tidigare.
Det innebär att man tar hänsyn till klimatrelaterade risker redan när man planerar ny bebyggelse, vägar och annan infrastruktur. Några exempel är att undvika att bygga i uppenbara riskområden, ställa krav på höjdsättning eller till exempel skapa fler grönområden för ökad svalka.
Värmeböljor kan påverka hälsa, arbetsmiljö, äldreomsorg, skolor, teknik och gröna miljöer. Klimatanpassning mot värme handlar ofta om skuggning, ventilation, svalkande grönska, vatteninslag och materialval som minskar uppvärmning.
Ofta är det lågt belägna områden, strandnära bebyggelse, äldre VA-system, kritisk infrastruktur, tät hårdgjord stadsmiljö och verksamheter med sårbara människor, till exempel skolor, sjukhus och äldreboenden.
Värmestress betyder att kroppen eller miljön belastas av höga temperaturer under en längre tid, ofta i kombination med stark sol, hög luftfuktighet och dålig ventilation. I samband med klimatanpassning används begreppet ofta för att beskriva hur värme påverkar människor, byggnader, stadsmiljöer och verksamheter.
Mer läsning om klimatanpassning:
- SMHIs klimatanpassning.se med information från olika myndigheter
- Naturvårdsverket om klimatanpassning
- Rapport från Fastighetsägarna: Klimatsäkra din fastighet
- Swecos rapport Utredning av befintlig bebyggelse i klimatutsatta områden
