Klimatanpassning
Tänka på skyfall på årets soligaste dag?
När solen skiner är det kanske inte översvämningar, värmeböljor eller stigande havsnivåer man funderar mest över. Men det är precis då arbetet behöver göras.
Klimatanpassning handlar om att förstå hur ett förändrat klimat påverkar våra städer, byggnader och vår infrastruktur, och planera för det innan konsekvenserna blir akuta.
Och rätt åtgärder gör mer än att minska risker. När klimatanpassning blir en naturlig del av samhällsutvecklingen kan vi samtidigt skapa grönare, svalare och mer attraktiva miljöer att leva och verka i.
Det är typiskt Sweco.
Klimatanpassning – mer än skydd mot klimatrisker
Det är lätt att se klimatanpassning som något som kommer in när problemen redan är ett faktum. Men i praktiken är det ofta när vi väver in klimatanpassning tidigt i stadsutvecklingen som den gör störst nytta.
En yta som idag mest leder bort regn kan i stället bli en plats som tar hand om vattnet, skänker svalkande skugga, bidrar till biologisk mångfald och gör omgivningen vackrare och mer trivsam. Gröna tak, lummiga träd, vackra planteringar och öppna dagvattenlösningar kan både minska värme och fördröja vattenflöden – samtidigt som de höjer kvaliteten på platsen. Vi får skönare städer helt enkelt.
Det är just här klimatanpassning blir intressant på riktigt: när den inte bara löser ett problem, utan också tillför uppskattade värden.
-
Hur påverkar klimatet vårt samhälle?
Klimatförändringar leder till utmaningar för infrastruktur, bebyggelse, jordbruk, hälsa och miljö. Därför behöver vi hela tiden anpassa våra samhällen och utveckla strategier för att hantera risker och säkerställa en hållbar utveckling. För en framtid som kommande generationer ska kunna tacka oss för.
Vad behöver du klimatanpassa?
Sweco hjälper kommuner, fastighetsägare, hamnar, transportaktörer och andra samhällsbyggare att identifiera risker, prioritera rätt åtgärder och göra klimatanpassning till en naturlig del av planering och utveckling. Det kan handla om att:
- identifiera sårbarheter i en stad, en fastighet eller en anläggning
- ta fram åtgärdsprogram och stödja prioriteringar
- utreda skyfall, översvämningsrisker, extrem värme och stigande havsnivåer
- integrera klimatanpassning i planering och gestaltning
- göra kostnadsnyttoanalyser för olika åtgärder
- utforma lösningar som fungerar tekniskt, ekonomiskt och estetiskt
- hålla utbildningar för politiker och andra intressenter
Vi arbetar med klimatanpassning i hela Sverige och internationellt, och bidrar också till att utveckla området genom forskning, metodutveckling och nationella vägledningar. Bland annat har Sweco varit med och tagit fram den metod för skyfallskartering av tätorter som Myndigheten för civilt försvar använder.
Vår ambition är att göra klimatanpassning konkret, genomförbar och relevant för just din verksamhet.
-
Vems ansvar är det att klimatanpassa?
Klimatanpassning är inte något som en ensam aktör kan lösa på egen hand. För att skapa miljöer som fungerar i ett förändrat klimat behöver kommuner, fastighetsägare, VA-bolag och andra samhällsbyggare arbeta tillsammans med arkitekter, miljökonsulter och biologer. När vi tar tag i frågan tidigt i planeringen blir det möjligt att hitta lösningar som både hanterar risker och tillför värden till våra gator och torg.
Framtidssäkra miljöer
Klimatanpassning behöver inte vara något man lägger på i efterhand. När den finns med redan från början i planering, arkitektur och landskapsutformning kan vi skapa miljöer som både är robusta och trivsamma. Det är därför vi ser klimatanpassning som en naturlig del av utvecklingen.
Vill du ha hjälp?
Frågor och svar om klimatanpassning
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om klimatanpassning, vad det innebär och varför det är en viktig del i arbetet med att möta ett förändrat klimat.
Klimatanpassning betyder att anpassa samhälle, bebyggelse och infrastruktur till ett klimat som redan förändras. Målet är att minska skador och störningar från till exempel skyfall, översvämningar, värmeböljor, erosion eller ras.
Kommuner ansvarar för mycket av den fysiska planeringen och många viktiga samhällsfunktioner. Genom klimatanpassning kan kommunen minska risken för skador på vägar, fastigheter, VA-system, skolor, parker och annan kritisk infrastruktur.
Kommuner skyddar sig genom att kartlägga risker, prioritera utsatta områden och genomföra åtgärder som skyfallsvägar, dagvattenlösningar, grönytor, skyddsvallar, höjdsättning, erosionsskydd och anpassad planering av ny bebyggelse.
Översvämningsskydd är åtgärder som minskar risken för att vatten tränger in i byggnader, översvämmar vägar eller andra viktiga områden. Skyddet kan vara allt från vallar, pumpstationer och barriärer till öppna dagvattenlösningar, fördröjningsytor och bättre markanvändning.
Ett skyfall är mycket kraftig nederbörd under kort tid. Skyfall kan orsaka snabba översvämningar, överspolning av vägar och källaröversvämningar, särskilt i hårdgjorda miljöer där vattnet inte hinner rinna undan tillräckligt snabbt.
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och andra ytor. Vid kraftigare regn än tidigare blir dagvattenhantering en central del av klimatanpassning, eftersom samhället behöver klara att hantera större vattenmängder än tidigare.
Det innebär att man tar hänsyn till klimatrelaterade risker redan när man planerar ny bebyggelse, vägar och annan infrastruktur. Några exempel är att undvika att bygga i uppenbara riskområden, ställa krav på höjdsättning eller till exempel skapa fler grönområden för ökad svalka.
Värmeböljor kan påverka hälsa, arbetsmiljö, äldreomsorg, skolor, teknik och gröna miljöer. Klimatanpassning mot värme handlar ofta om skuggning, ventilation, svalkande grönska, vatteninslag och materialval som minskar uppvärmning.
Ofta är det lågt belägna områden, strandnära bebyggelse, äldre VA-system, kritisk infrastruktur, tät hårdgjord stadsmiljö och verksamheter med sårbara människor, till exempel skolor, sjukhus och äldreboenden.
Värmestress betyder att kroppen eller miljön belastas av höga temperaturer under en längre tid, ofta i kombination med stark sol, hög luftfuktighet och dålig ventilation. I samband med klimatanpassning används begreppet ofta för att beskriva hur värme påverkar människor, byggnader, stadsmiljöer och verksamheter.
Mer läsning om klimatanpassning:
- SMHIs klimatanpassning.se med information från olika myndigheter
- Naturvårdsverket om klimatanpassning
- Rapport från Fastighetsägarna: Klimatsäkra din fastighet
- Swecos rapport Utredning av befintlig bebyggelse i klimatutsatta områden
